Tågäventyr
Äventyr kan vara lite av en snäll benämning av den lilla etapp av Stockholmsresan som precis inletts. Bytte tåg i Linköping och sitter på ett tåg nästintill svårt att beskriva. Inget X2000 utan ekonomivarianten. Klev på min vagn och kom upp i en dryg halvmeter bred korridor som löper längs hela tågvagnens ena sida. Längs hela korridoren är det kupéer med sex platser i varje. Dock är det inte sittplatskupéer utan sovkupéer märker jag. Eller det dagliga alternativet av nätternas sovkupé. Jag sitter nu alltså på en gammal knöglig brits med två medresenärer. Man riktigt sjunker ner i den fläckiga manchesterklädseln och känner hur den nästan omfamnar en. När tåget guppar till känner man den trötta fjädringen i britsen och varje gång ställer man sig frågan man helst bara vill skaka av sig; vilka har suttit/legat på platsen innan mig? Spanar i smyg på mina kupékompanjoner och får delvis svaret där Det gör mig inte bättre till mods. 1 timme och 36 minuter kvar på resan, jag är kissnödig och hungrig. Dock är jag fantastiskt tveksam till om jag verkligen vill se vare sig toaletten eller restaurangvagnen. Det kostar visserligen på att ligga på topp, men det frestar sannerligen också på att ligga på botten...
