Betraktelse av en helt ordinär lördag i Göteborg...

Vilken ljuvlig dag. Detta episka illamående som drabbade mig vid 14-rycket har varit som en skärseld. HLR-räddning genom kebabsallad på hemkörning, house på ballen och ett glas rosssssse served naturligt ice cold. Biban fick bo i frysen i natt så frostigheten var total. Lätt afterwork igår. Inledde med rosé on the rocks hos Karla och svängde sedan svansen mot Gunnie och Madelene. Härlig reunion med delar av tidlöst äktenskap. Maken till make! Vad som hände sedan är vad vi brukar säga offer av spontanitet, sommar och det stora behovet att få utlopp för lycka och glädje de tillfällen jag befinner mig utanför Jönköpings gränser. Oklart vad emos som rökte på gjorde på Gunnars balkong i gryningen. Ja mer än att välta den det vill säga.

Vaknade i morse (vid lunch) av att två killar kom in i lägenheten. Puh tänkte jag och drog filten över huvudet där jag låg i soffan. Någon kom fram och ruskade om mitt hår och sa hej. Urk svarade jag. Sedan sade någon annan "Hej Jesper". Jesper tänkte jag. Vad tusan gör Jesper Ingmarsson i Gunnars lägenhet. Funderade både en och två turer på det innan nyfikenheten tog över och jag tittade upp från filten. När jag tänker på det kan jag riktigt erinra mig hur det kramade tag om hjärtat när jag såg att det var Jeppe. Visste ju så klart att han skulle dyka upp. Har vetat i ages att vi ska gå på Metallica ihop igen. Dock var slutledningsförmågan på någon typ av semster där under filten och kopplingscentralen out of bounce. Överlycklig över denna härliga överraskning som det alltså blev skuttar jag upp ur soffan. Det snurrar åt precis varenda håll. När blicken stabilieras inser jag att den andra killen som jag aldrig sett förut tittar på mig och skrattar. Jeppe passade också på att dräpa den passande repliken att man alltid får en bakfull Karin när man är i Gbg. Vilken gåva säger jag.

Egentligen skulle jag nu befunnit mig på en båt i detta nu. Vilken ofantlig tur att så inte är fallet. Efter att ha kommit hem till Karla vid 14-rycket och uppbådat några sista sprattlande dödsryck till livstecken fick jag bli kompanjon med sängen (se vacker och konstnärligt mycket uttrycksfull bild i tidgare inlägg). Nyårsdagen slå dig i väggen säger jag. Åskvärme ute, som i kombination med sviterna av en AW som upphörde vid 07-rycket gör livet till en fest. Funderar på om Ibiza kan vara temat för aftonen? Jaaaaaa taaaaaack! Roséisklumpen börjar också smälta vilket i kombination mde kärlek till livet brings me back to life. Tror attt jag brassar på Swedish House Mafia och går ut till Karla på balkongen. Ett svalkande litet glas innan det börjar bli dags att ta sig ur underklänningen från igår och bekanta sig med duschen. Hurra hurra hurra, detta skånska trefaldiga hyllande, nu kör vi!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0