Heja heja!
Jaha, såhär när man är vråltrött får man ju peppa sig. Har alltså skrivit ut det fina "amälningsdiplomet" från Göteborgsvarvets hemsida, skrivit mitt namn och sitter och firar mig själv till att redan vara anmäld. Löparfest comin' up! Jag älskade verkligen att springa Göteborgsvarvet. Det var verkligen bara kul från första metern. Efter bihåleinflammation och därav endast 7 kilometers löpning (TOTALT!) sista månaden innan varvet, kändes det som att det hade kunnat gå lite hursomhelst. Hade verkligen inte för allt i världen förväntat mig att klara det under två timmar. Så superstolt börjar jag gråta när jag kommer in i mål efter att till och med lyckats spurta sista två kilometrarna. Dessutom stod lilla pappi och hejade på upploppet - snacka om lycka! Nu blir ambitionen att lägga upp en lite mer handfast träningsplan inför nästa år och bräcka detta resultat. Kan jag lyckas så här väl efter ingen träning ser jag inga gränser för hur det skulle kunna gå. Heja mig! Ja, nu låter jag ju stor i orden så det står härliga till. Nästan så att man vill kräkas lite på mig. Bör därför tillägga att jag inte sprungit sådär supermycket sedan varvet den 12 maj. Eller rättare sagt, har visst inte sprungit en endaste liten meter.
